SvD:s Ellinor Skagegård skriver om kopplingen mellan högerextremism och hemmafrutrenden, som kanske är mer tydlig än någon annanstans, då kvinnor i Sverige på olika uppmuntras till att arbeta genom bland annat särbeskattningen och barnomsorgen. Det vill säga, det handlar om andra saker än politiska incitament. Inte minst vita kvinnors förkroppsligande av nationen.

“De visar upp ett idylliskt familjeliv och förespråkar traditionella värderingar. Men bakom de vackra bilderna finns en agenda. SvD undersöker kopplingen mellan hemmafrutrenden i sociala medier och högerextremism.

Hälsotips, färgglada maträtter, runstenar, kritiska inlägg om den undermåliga skolmaten som skadar barnen. Jag tittar på ett Instagramkonto med livsstilsinspiration med cirka 10 000 följare.

Vad som inte framgår är att personen bakom kontot är gift med en högerextrem internetprofil, och själv har hon på ett tidigare konto postat antisemitiska bilder och skrivit om ”the Jewish question”.

− Att placera kvinnor på särskilda positioner, som influencers, och låta dem propagera för vit makt, men förpackat på ett subtilt och mjukt sätt, är en trend vi har sett ute i världen, och också i Sverige. Kvinnorna blir en sorts ansikte utåt, en inkörsport till mycket mer extrema idéer, säger Tina Askanius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Förra våren skrev jag en artikelserie i SvD om den nya hemmafrutrenden med begrepp som soft girls och tradwives. I en av delarna intervjuade jag en sociala medier-profil som berättade om sitt liv som hemmafru och förespråkade självhushållning och ett enklare liv.
Vill locka större målgrupp

Kort efter att artikeln publicerats på SvD:s sajt kom kommentarer på X samt i mejl till redaktionen om att kvinnan inte bara var en hemmafru som vurmade för enkla vardagsvanor. Det visade sig att hon hade kopplingar till högerextrema rörelser som nazistiska Nordiska motståndsrörelsen och Nordisk styrka. Kvinnan hade även stått åtalad (men blivit friad) för hets mot folkgrupp, bland annat efter att ha publicerat en bild på en dörrkrans med ett hakkors i sociala medier.

Kvinnans bakgrund var jag ovetande om i intervjusituationen; personen i fråga har ett mycket vanligt namn och hade gift sig och bytt efternamn efter åtalet. På personens Instagramkonto – där jag hittade henne – fanns inga uttalade högerextrema åsikter. Detta, menar de experter jag sedan talat med, är också ett vanligt tillvägagångssätt för högerextrema influerare för att kunna rikta sig till och locka en större målgrupp.

Eftersom uppgifterna som vi missade i den initiala researchen förändrade sammanhanget för texten, valde SvD:s ansvarige utgivare att avpublicera den. Men detta väckte en intressant fråga – hur ser egentligen kopplingen ut mellan den omtalade konservativa trenden bland kvinnor i sociala medier och högerextremism?

Gamla idéer, ny förpackning

− Detta handlar om gamla idéer som alltid varit hjärtat i vissa politiska projekt, men som nu paketerats om och förmedlas av vackra kvinnor i hemtrevliga miljöer eller idylliska natur­landskap i svenska skogar, säger Tina Askanius.

Hon och projektansvarig Maria Brock är i startgroparna för ett forskningsprojekt vid Södertörns högskola där de bland annat undersöker hur kvinnliga aktivister inom högerextrema miljöer i Sverige, Ryssland och Tyskland propagerar för så kallade ”naturliga könsroller” och ”traditionella familjevärden” genom att lyfta fram sina liv som mammor och hemmafruar i sociala medier.

− Samhället har sett en ökning, inte bara av högerextrema idéer om könsroller men också vad gäller idéer om feminismen som hot mot män och samhället – en form av modern sexism i nya tappningar, som cirkulerar inte minst i de yngre generationerna. Tidigare väldigt etablerade idéer om jämställdhet börjar luckras upp, också i Sverige. Det är inom denna kontext att tradwife-trenden ska förstås, säger Tina Askanius.

Förmedlar antifeminism

Hennes kollega Maria Brock, fil.dr i psykosociala studier, säger att det är intressant hur hemma­fruarna och så kallade soft girls fått så stort genomslag i media, trots att de inte är särskilt många.

En förklaring till detta finner hon i den till­dragande estetik dessa förmedlar: svensk natur, flätade hår, hantverk och överlag lockande bilder av ett traditionellt hem och liv. Och det är just denna typ av attribut som vissa av dessa aktörer, menar hon, använder sig av för att ”tvätta” höger­extrem propaganda.

− Det finns, även i Sverige, en rad högerextrema influencers som pratar om feminism som ett hot mot den västliga civilisationens överlevnad, behovet av att fler vita barn föds och att invandring förstör och ”förorenar” vår nation. Men många av tradwives-kontona handlar innehållsmässigt och estetiskt mer om att bygga upp en mysig liten värld. Även om de förmedlar anti-feminism så förpackas det på ett oskyldigt sätt med fokus på det positiva snarare än det negativa.

Tina Askanius fyller i:

− Man visar att vi är inte bara de här männen i kängor och svastikor som marscherar på gatorna och ser skrämmande ut, vi är också det här.

Fenomenet växer

Stiftelsen Expo var bland dem som uppmärksammade min intervju med den högerextrema hemmafrun. Jonathan Leman är senior researcher på Expo och arbetar med att dokumentera och analysera aktivism, propaganda och brottslighet inom extremhögern. Detta för att, enligt egen utsago, ”öka kunskapen och minska rasistiska organisationers påverkan på samhället”.

− När jag säger högerextrem så menar jag rörelser där det florerar idéer om ras och vithet, ofta präglat av global konspiration, legitimering och stöd till organisationer som förespråkar politiskt våld. Det är bra att du frågar för termen högerextrem är något som ibland används slarvigt, säger han när vi talas vid.

Han har under många år bevakat högerextremism i sociala medier, och menar att det finns en stark koppling mellan flera influencer-konton som förespråkar traditionella könsroller och högerextremism, något han också påvisar genom underlag som han delar med SvD:s redaktion.

− Det finns absolut ett sådant fenomen, och det växer. Men hur explicita de är och hur organiserade de är kan variera.

I fallet med min intervjuperson i artikelserien om hemmafruar lade hon år 2022 ut en bild på Nordisk styrkas krans till nazisten Gösta Hallberg-Cuula, som organisationen hyllar varje år. Bilden var borttagen när jag tittade på kontot, men Jonathan Leman har sparat en skärmdump. Den som tittar på kontot i dag möts av naturbilder, mysiga barnrum och frisyrtips, ibland samhällskritiska inlägg mot exempelvis Livsmedelsverkets råd. Samtidigt, visar Jonathan Leman, har hon i en alldeles färsk rättshandling angett Nordisk styrkas ledares adress på Åland, som sin egen. Jag har kontaktat kvinnan, som har avböjt att medverka i ytterligare en intervju. Hon svarade att hennes åsikter framgår på hennes instagram-konto.

− Den här personen är en av dem som är bäst på att nätverka utanför den traditionella extremhögern. Hon lägger ganska mycket kraft på att fånga in människor som i första hand inte är högerextrema utan som tilltalas av det här med att skala ner, traditionella könsroller och att vara hemmafru, säger Jonathan Leman.

Det påminner mig om att jag berättade om den borttagna artikeln för en bekant, som upprört utbrast att hennes dotter följde kontot – utan vetskap om den högerextrema avsändaren.

Kvinnorna fyller ny funktion

Ett annat konto med drygt 8 000 följare förespråkar femininet, naturlighet och bevarandet av traditioner. Vad som inte framkommer är att personen bakom kontot har varit aktivist i Alternativ För Sverige, skriver för en högerextrem och antisemitisk sajt och har ifrågasatt Förintelsen. En annan person med cirka 9 000 följare lägger ut bilder och reels (korta filmer) på sig själv i vackra naturmiljöer och runstenar men är också medlem i Det fria Sverige, vilket inte framgår av kontot. Ytterligare ett konto med nära 7 000 följare fokuserar på odling, skog, natur och folkdräkter, men personen bakom kontot är gift med en man som har en nazistisk bakgrund och har, enligt Jonathan Leman, själv varit aktiv i en sluten högerextrem grupp i sociala medier för kvinnor.

Är det alltså en medveten strategi, eller är dessa ”livsstilskonton” bara ett sidoprojekt utan koppling till de politiska åsikterna?

− Generellt för rörelsen så är det en medveten strategi, även om jag förstås inte kan slå fast drivkraften bakom varje enskilt konto. Men det är ett sätt att nå kvinnor med de här budskapen, att skapa förebilder. Man skapar innehåll för kvinnor som redan finns i den högerextrema världen, men också som kan locka kvinnor till den, säger Jonathan Leman.

Han får medhåll av professor Tina Askanius som bland annat studerat kvinnors roll inom NMR. Hon säger att en grundläggande idé i rörelsen är att kvinnor inte har någon plats inom politiken eller aktivismen. Däremot har de en annan viktig funktion.

− De underlättar för männen och gör deras aktivism möjlig genom att ta hand om hemmet. De är en stabil bas som männen kan återvända till för att få ny energi, så att de sedan kan gå ut i världen och vara aktivister. Men under de senaste åren har jag sett att kvinnor har fått möjlighet att bli aktivister på vissa sätt och i vissa sammanhang.

Enligt Tina Askanius finns det en föreställning inom NMR och andra typer av vit makt-rörelser att västvärlden är på gränsen till kollaps, att vita människor står inför hotet om utrotning och att man därför befinner sig i ett undantagstillstånd.

− Under dessa förutsättningar får och behöver även kvinnor ta ett steg framåt och ställa sig i aktivismens frontlinje. Men det handlar fortfarande om en viss typ av aktivism, som att sprida det här mjukare tankegodset om traditionella värderingar.

Idealiserar livet på landet

Hon berättar att hon talat med en kollega som intresserat sig för antivaxare på sociala medier, och i synnerhet antifeministiska aktörer inom den rörelsen. Många av dem blandar ”cottage core” – en internetestetik som idealiserar livet på landsbygden – och svensk naturestetik med budskap om vaccinationskritik och befolkningskontroll. Här ser Tina Askanius liknelser med tradwife- och softgirl-trenden.

− Jag pekar inte ut någon specifik influencer som nazist. Självklart finns det inte explicita kopplingar mellan alla hemmafru-konton och högerextrema grupperingar, de aktivister som driver dessa typer av kanaler i Sverige är ganska få, men också ganska högljudda.

Men, menar hon, på det diskursiva och ideologiska planet kan det vara svårt att helt separera dem.

− Vi måste förstå att de här idéerna befinner sig på samma spektrum och förmedlar i grunden samma sak, även om det kommer till uttryck på väldigt olika sätt.

Dold politisk agenda

Men en influencer – eller för den sakens skull – vanlig hemmafru blir väl inte nazist bara för att hon har konservativa värderingar?

Nej, menar både Tina Askanius och Maria Brock. Men eftersom könskonservativa idéer numera är så normaliserade på sociala medier kan det vara svårt att se var gränsen går mellan nostalgiska skildringar av traditionella könsroller och en politisk agenda som syftar till att rulla tillbaka jämställdhetsframsteg.

− När en ”tradwife” berättar om hur underbart det är att vara hemma och ta hand om sina barn så finns ju inget problematiskt i sig i det uttalandet. Men man behöver samtidigt vara medveten om det större politiska sammanhanget och vilka andra röster som för fram samma argument. Vi har sett dessa idéer användas historiskt för att motverka kvinnors rättigheter, och de fortsätter att cirkulera i extrema miljöer idag. Därför måste vi läsa det finstilta och förstå vilka värderingar som ligger bakom, säger Maria Brock.”

Ellinor Skagegård