Tomas Josefsson och Sarah Philipson replikerar på min artikel “Vem ska göra revolution?” i Arbetaren. Josefssons artikel är en personlig reflektion kring klass och bildning medan Philipson gör en marxistisk analys av hur arbetarna kan ta makten över företagen där de producerar mervärde.
Author: Catrin Lundström
Vem ska göra revolution?
Var finns det revolutionära subjektet nu när den vita manliga arbetarklassen har svikit uppgiften och vänt sig till de högerpopulistiska partierna runtom i Europa och USA? Sveket har fått många att vända sig till nya grupper som förväntas besitta subversiva krafter. Men är det verkligen rätt väg att gå?
The meaning of ‘genocide’
Matthew Bolton skriver i K. om hur orden spelar allt viktigare roll i fördömandet av kriget i Gaza, och vad dessa ord implicerar i ett större perspektiv.
Eva Illouz om känslopolitiken efter den 7 oktober som utmanar den israeliska demokratin
Ett samtal med tidningen Respons och sociologen Eva Illouz. Förvisso ett år gammal, men ställer intressanta frågor om israelisk populism och antisemitismen som framträtt i universitetsmiljöer efter Hamas attack mot Israel, och vad det betyder för vänsterns framtid.
Könskriget – tjugo år efteråt
År 2005 sände Sveriges Television programmet “Könskriget” som i princip gick ut på att sänka professor Eva Lundgrens forskning och hela arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Rösterna kom från både höger och vänster och banade möjligen väg för Sverigedemokraternas uppsving. Om detta skriver professor Eva Lundgren och lektor Jenny Westerstrand.
”Kristersson får inte begrava ännu en adoptionsutredning”
Ödets ironi vilar över utredningen om internationella adoptioner: samma Ulf Kristersson som en gång var ordförande för Adoptionscentrum ska nu som regeringschef ta ställning till verksamhetens oegentligheter. Frågan om jäv blir svår att bortse ifrån, skriver Tobias Hübinette, lärare och forskare vid Karlstads universitet.
Eleições em Portugal – sucesso do Chega e derrota do Bloco de Esquerda
Vilket är vänsterns eget ansvar för att dess sociala funktion har decimerats? Jo, de har förlorat sin förmåga att läsa av världen och svara på väljarnas behov, menar skribenten Paulo Mendes Pinto i tidningen Público. I stället ägnar de sig åt symbolpolitik.
Drömmen om urtillståndet är en farlig fantasi
Teorier om dekolonialitet brukas av högerextrema ideologer i deras fantasier om återvandring. En problematisk användning av en tillika problematisk teoribildning.
Det går inte att effektivisera högskoleutbildningen mer
Robin Ekelund, docent och lektor i historia vid Malmö universitet, skriver om omöjligheten att effektivisera undervisningen mer inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi som arbetar i högskolesektorn vet att det redan är svårt att göra ett bra jobb, eller överhuvudtaget arbeta heltid, utifrån de resurser vi har. Det drabbar naturligtvis även studenterna.
Kampen om antisemitismen
Forskaren Rebecka Katz Thor skriver om samtidens kamper och svårigheten för såväl judar som palestinier att existera bortom repressionen från högerextrema krafter och dess användning av antisemitismen.
Kallprat på UR Play
Fint avsnitt med Liban från Hej Sverige på UR som ger sig ut på stan för att testa att prata varmt och kallt med okända människor.
Eva Illouz on the Future of Isreal
Som intellektuell befinner sig sociologen Eva Illouz i en korseld mellan försvar och kritik av Israel, mellan de universella värdena och gruppens försvar. Hur kan den intellektuelles perspektiv försvaras?
Lula e as mulheres: “a esquerda não é necessariamente progressista”
Trots att majoriteten av kvinnorna röstade på Lula da Silvas parti PT visar han om och om igen att han inte har koll på jämställdhetsfrågor, eller rentav beter sig sexistiskt.
Lula e Trump têm muito em comum
Även om den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva och president Donald Trump befinner sig långt ifrån varandra rent ideologiskt så delar de ett intresse för konspirationsteorier som framställer “eliten” som styr den traditionella politiken som fienden.
Två texter om Trump och den akademiska friheten
Akademin och den akademiska friheten i USA kapas med motorsågsliknande verktyg. Men är den svenska akademin redo att ta emot amerikanska dissidenter? Hur kan Sverige hjälpa amerikanska akademiker? Om detta skriver Lars Strannegård och Cas Mudde.
You must be logged in to post a comment.