Katrine Kielos skriver om Michelle Obamas peruk och Hillary Clintons 600 sminktimmar som ett krav för att kunna fokusera på sjukvårdsreformer och politiska budskap. Att handla, tala och tänka är fortfarande villkorat för kvinnor, om än på olika sätt för svarta och vita.
Category: Ras och vithet
Chegas framgångar i Portugal
Portugal var länge det land vid sidan av Sverige utan ett högernationalistiskt parti. Partiet Chega har växt i rekordfart från 1,3 till 23 procent på sex år och kan mycket väl bli det största partiet i nästa val. Sedan finanskrisen 2008 präglas landet av en giftig mix mellan “golden visas”, korttidsuthyrning, turism, skatteflyktingar och ökad migration.
Hemmafruar och högerextremism
Ellinor Skagegård skriver om kopplingen mellan högerextremism och hemmafrutrenden, som kanske är mer tydlig än någon annanstans, då kvinnor i Sverige på olika uppmuntras till att arbeta genom bland annat särbeskattningen och barnomsorgen. Det vill säga, det handlar om andra saker än politiska incitament. Inte minst vita kvinnors förkroppsligande av nationen.
Oscarsvinnaren Anora förhärligar prostitution
Den amerikanska filmen Anora som vann Oscarspriset för bästa film, förenklar och fördunklar verkligheten bakom prostitutionen genom att upphöja den till ett ordinärt arbete och osynliggör samtidigt svarta och migrantkvinnors erfarenheter av trafficking, menar feministen och ordförande för Coalition Against Trafficking in Women (CATW), Taina Bien-Aimé.
Apartheidvurm i Elon Musks och Peter Thiels vithetsvisioner?
Vilken betydelse har Elon Musks och Peter Thiels uppväxter i Sydafrika och deras intima förhållanden till apartheidsystemet för deras erfarenheter och perspektiv på vithet, och deras projekt för den framtida vitheten? Handlar deras vision om att etablera en “ny” global vithetsregim som binder samman vita i USA, Europa och Sydafrika?
Latinos och den expanderande (republikanska) vitheten i USA
Stödet för republikanerna växer bland latinos i USA, trots Trumps rasistiska uttalanden med udden mot latinamerikanska grupper. Dels handlar det om en önskan om att ingå i den utvidgade vitheten som delvis går via republikanerna, dels handlar det om politiska trauman och det komplexa förhållandet till Kuba.
Är judar vita?
Sedan den 7 oktober har ett nytt intresse för vithetsstudier väckts, i huvudsak från människor som famlar efter en teoretisk ram för att förstå kriget i Mellan Östern och de konfliktlinjer som står emot varandra. I en sådan analys översätts vanligtvis judar till vita och araber till offer för orientalism.
En återblick på det amerikanska valet 2016
Hur kunde Donald Trump vinna presidentvalet i USA 2016? Vad väntar oss under de kommande valen i Europa? Den fråga ställde Tobias Hübinette och jag 2017, och svaret är åtminstone delvis fortsatt relevant.
Michael Moore stödjer Kamala Harris och gör sin analys av det stundande amerikanska valet
Den amerikanska dokumentärfilmaren Michael Moore från Flint, Michigan, känner sig optimistisk inför valet i November.
Inlägg i rasdebatten som rasat i Flamman
Tillsammans med Tobias Hübinette skriver jag ett inlägg om rasbegreppet i debatten som tog fart i tidningen Flamman under våren.
Vad har drag och blackface gemensamt?
Varför anses det radikalt med män i kvinnokläder när det är rasistiskt att vita klär ut sig till minoriteter? Båda handlar om strukturellt överordnade grupper – vita och män – som inför publik klär ut sig till underordnade – det vill säga svarta och kvinnor.
Vad hade den svenska covid-strategin med vithet att göra?
Protesterna mot pandemins restriktioner kan kopplas till historiska och samtida idéer om vithet och individens frihet. Låt oss använda det perspektivet när vi analyserar skillnaderna mellan vita majoritetssvenskar och svenskar med utomeuropeisk bakgrund i förhållande till svår sjukdom, död och nu vaccinationsgrad.
Vithet, antisemitism och intersektionalitet
Begreppet intersektionalitet kritiseras ofta av debattörer som sällan eller aldrig ger en enda referens till dess upphov eller användning i dag. Därför vill jag dela med mig av den här stringenta diskussionen (och kritiken) av intersektionalitetsbegreppet i relation till vithet och antisemitism.
Catrin Lundström 