Monographs, textbooks, edited volumes, and handbooks

I denna bok har vi samlat ett 40-tal texter som tillsammans speglar Sveriges utveckling under 2000-talets första decennier utifrån en historisk och internationell inramning med fokus på ras och kön. I en nyskriven inledning reflekterar vi över våra egna resor inom det antirasistiska och feministiska forskningsfältet under samma tidsperiod. Hur togs intersektionalitetstänkandet emot i Sverige och vad hände egentligen med rasbegreppet? Är antirasismens storhetstid över nu? Och finns det inbyggda motsättningar mellan den antirasistiska och feministiska forskningen? Grundtemat i texterna utgörs av storheterna ras och kön, som vi tror att framtiden och dess utmaningar i hög grad kommer att kretsa kring. Texterna handlar bland annat om invandringen och de demografiska förändringarna, om antirasismen och den vita kvinnan, om våldsamma maskuliniteter, om extremhögerns uppsving och diskursen om “folkutbytet”, om krigen i Ukraina och Gaza och de nya politiska skiljelinjer som de har genererat samt om själva rasbegreppet i sig.

Since its foundation as an academic field in the 1990s, critical race theory has developed enormously and has, among others, been supplemented by and (dis)integrated with critical whiteness studies. At the same time, the field has moved beyond its origins in Anglo-Saxon environments, to be taken up and re-developed in various parts of the world – leading to not only new empirical material but also new theoretical perspectives and analytical approaches. Gathering these new and global perspectives, this book presents a much-needed collection of the various forms, sophisticated theoretical developments and nuanced analyses that the field of critical race and whiteness theories and studies offers today. Organized around the themes of emotions, technologies, consumption, institutions, crisis, identities and on the margin, this presentation of critical race and whiteness theories and studies in its true interdisciplinary and international form provides the latest empirical and theoretical research, as well as new analytical approaches. Illustrating the strength of the field and embodying its future research directions, The Routledge International Handbook of New Critical Race and Whiteness Studies will appeal to scholars across the social sciences and humanities with interests in race and whiteness.

Race in Sweden is an introduction to, and a critical investigation of, the Swedish relationship to race in the post-war and contemporary eras. This relationship is fundamentally shaped by an ideology of colourblindness, with any kind of race talk being taboo in public discourse and everyday language use, and in practice forbidden in official and institutional language. A study of a country which was until recently strikingly white but has become extremely diverse, yet where the legacy of Swedish whiteness co-exists with a radical, colourblind, antiracist ideology, Race in Sweden will appeal to scholars across the social sciences and humanities with interests in race and ethnicity, whiteness and Nordic studies.
“This book serves as a clear, empirical correction to the color-blind nonsense so many in Sweden believe in.” Eduardo Bonilla-Silva, Professor of Sociology, Duke University USA.
“The authors provide a much needed case study of the histories, ideologies and challenges that Sweden and the Swedes are juggling with when it comes to reworking the meaning of race, racism and antiracism in a new, multiethnic and multiracial country.” France Winddance Twine, Professor of Sociology, University of California at Santa Barbara, USA.
Reviews
Mier Cruz, Benjamin (2024) Scandinavian Studies, 96(1): 132-136.
Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning behandlar vad begreppen ras och vithet har att säga om dagens svenska skola. Utgångspunkten för boken är att Sverige numera härbärgerar västvärldens mest heterogena elevsammansättning efter USA, inte minst gäller det den rasliga och etniska mångfalden liksom religiös och språklig mångfald. Samtidigt har den svenska skolan på rekordtid kommit att utvecklas till västvärldens mest segregerade och ojämlika skola. Hur kan tvillingbegreppen ras och vithet hjälpa oss att förstå detta nya Sverige och det genomsegregerade svenska utbildningsväsendet?
Reviews
Begreppet vit melankoli är ett sätt att på djupet förstå den konfliktfyllda, paradoxala och nostalgiska situation som råder i vår tid. Detta melankoliska tillstånd har uppstått som en följd av förlusten av både det vita, homogena Sverige och det färgblinda, solidariska Sverige. Forskarna Catrin Lundström och Tobias Hübinette menar i denna bok att sorgen över det gamla Sveriges borttynande präglar såväl höger som vänster och såväl antirasister som rasister, men att det i slutänden handlar om förlusten av samma nationella identitet. Genom att skriva fram Sveriges samtidshistoria med storheterna ras och vithet i centrum försöker Vit melankoli förstå hur Sverige kunde gå från att ha varit ett av västvärldens mest rasbesatta länder till att bli dess mest generösa invandrarland — och hur detta i sin tur fick ett abrupt slut efter 2015. Boken kastar vidare ljus över de ojämlikheter som präglar dagens svenska samhälle i form av klyftorna mellan stad och land, vita och icke-vita samt rika och fattiga. Författarna presenterar en teori om den svenska vithetens utveckling under 1900-talet och framåt liksom hur den samspelar med klass och kön. Läsaren möter här infallsvinklar som utmanar invanda föreställningar och erbjuder nya insikter om svenskheten.
Reviews
Christin Sandberg: “Ett krackelerande vitt folkhem”, Arbetaren, nr. 4., 2021
Per Andersson: “Bokrecension: Viktiga frågor ställs i Vit melankoli”, SVT, 1 december, 2020.
Klas Grinell: Reflektion: “Museal melankoli i kulturkrigets Sverige”, Utställningskritik, #4, 2021.
Migration handlar inte alltid om en desperat jakt på en bättre framtid i Europa eller Nordamerika. Genom intervjuer med svenska kvinnor som migrerat till sydvästra USA, Singapore och den spanska solkusten utforskar sociologen Catrin Lundström samtida västerländsk migration, som präglas både av de transnationella ras- och klassprivilegier som vita migranter bär med sig och av en särskild sårbarhet kopplad till kön. Här diskuteras den dynamik som formar vita migrantkvinnors liv som välbärgade hemmafruar, medföljande och livsstilsmigranter. En del av kvinnorna i studien har flyttat för kärleks skull, medan andra har rest för att arbeta eller studera under en begränsad period men sedan stannat kvar. Några är medföljande till sina utlandsstationerade män under ett antal år. Andra väljer att tillbringa pensionen i ett annat land med en annan livsstil. Catrin Lundström undersöker hur kvinnorna använder sitt medborgarskap och sin vita femininitet som tillgångar i sin transnationella migration, men också hur kvinnornas liv kompliceras av könade strukturer, heterosexuella normer och ekonomiskt beroende. Med sitt fokus på de lokala och globala aspekterna av den svenska vitheten fyller boken en lucka i litteraturen om migration och frilägger nya perspektiv på globalisering, diskriminering och transnationell mobilitet. Först utgiven som “White Migrations” (Palgrave Macmillan 2014).
The migrant is often thought of as a non-westerner in search for a better future in Europe or the US. From a multi-sited ethnography with Swedish migrant women in the US, Singapore and Spain, this book explores the intersections of racial and class privilege and gender vulnerabilities in contemporary feminized migration from or within ‘the West’. Through an analysis of ‘white migration’, Catrin Lundström develops theoretical tools to understand the dynamics that shape the women’s lives as wealthy housewives, expatriate wives and lifestyle migrants. By shifting the gaze towards privileged migrants, Lundström illustrates how race shapes contemporary transnational migration and how white privilege is reproduced through family formation, expatriate geographies or ‘international communities’ in response to the shifting boundaries of whiteness in different national and regional settings. Looking at how whiteness migrates through a transnational lens the book fills a gap in literature on race and migration, presenting some of the complexities of the current global power relations and the contextual variations that surround these.
Reviews
Gavanas, Anna (2017) Sociologisk forskning, 54(1-2):153-155.
Morasanu, Laura (2016) European Journal of Women’s Studies, 23(2):225-227.
Svendsen, Stine H. Bang (2015) NORA. Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 23(2):140-143.
Vem får egentligen vara svensk? Hur länge ska man bo här innan man har bevisat sin svenskhet? undrar Marisol. För att vara svensk ska man se mer svensk ut än vad vi gör, säger Isabel som är adopterad från Centralamerika. Julia tycker att hon är lika svensk som sina innerstadskompisar, fastän hennes pappa är från Chile. Mariela kallar dem som blonderar håret och skaffar blå linser för “svensk-wannabes”. Genom att intervjua en grupp unga kvinnor med bakgrund i Latinamerika boende i Stockholmsområdet belyser sociologen Catrin Lundström frågor om svenskhet och diaspora utifrån aktuella teoretiska diskussioner om kön, ras/etnicitet, klass, sexualitet och plats. Det är en skildring av de informella gränserna som omgärdar den svenska positionen, om varför man inte kan säga att man kommer ifrån Sverige fastän man är född här. Studien diskuterar hur föreställningar om ras och ursprung utgör centrala idéer i nationens gränsdragningar, och hur de formas i samspel med andra maktordningar. Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi rör sig i skärningspunkten mellan den lokala kontexten och globaliseringens processer, mellan vardagsrasism och politiska exilhistorier, mellan förorten och Bronx. Vi får inblick i berättelser om salsadiskotek, den kubanska revolutionens symbolik, hiphop-klubbar och svenska villaförorter. Måste man gilla salsa om man är latinamerikan? Varför lyssnar inte Violeta och hennes kompisar på popgruppen Kent? Är alla latinamerikaner vänster? Varför tror Fernanda att svenskar är rädda för henne? Studien har teoretiska rötter inom fälten kulturstudier, feministisk teori, kulturgeografi och latino/a studies som här placeras i en svensk kontext.
Reviews
Fanny Ambjörnsson: “De andra kvinnorna”, Dagens Nyheter, 20 januari, 2008.
Lawen Mohtadi: “Recension: Svenska latinas”, Tidningen Arena, nr. 1, 2008.
Ann Werner: “Recension: Svenska latinas”, Pedagogiska magasinet, nr. 1, 2008.
Tidskriften Genus, nr. 1, 2008.
Book chapters


“Swedish Whiteness in Southern Spain.” In Twine, France Winddance and Bradley Gardener (eds.), Geographies of Privilege, Second Edition, London: Routledge, pp. 191-203, 2013.
“Svenska latinas. Om rasifierade diskurser om femininitet och representationer av latinidad i Sverige.” I Sandell, Kerstin och Diana Mulinari (red) Feministiska interventioner. Berättelser om och från en annan värld, Stockholm: Atlas Akademi, s. 139-169, 2006.















You must be logged in to post a comment.