This project considers white melancholia as a form of white exceptionalism that dominated national discourses after the 2010 Swedish election, in which the racist party the Sweden Democrats entered the national parliament. This changed the image of the progressive Sweden as a beacon for anti-racism. From here, the project offers a historicized account of three main phases of Swedish nation-building, namely the white purity period between 1905-1968, the white solidarity period between 1968-2001 and the white melancholy period since 2001.
Books
Vit melankoli. En analys av en nation i kris. Stockholm/Göteborg: Makadam, 2020 (w/ Tobias Hübinette).
Begreppet vit melankoli är ett sätt att på djupet förstå den konfliktfyllda, paradoxala och nostalgiska situation som råder i vår tid. Detta melankoliska tillstånd har uppstått som en följd av förlusten av både det vita, homogena Sverige och det färgblinda, solidariska Sverige. Forskarna Catrin Lundström och Tobias Hübinette menar i denna bok att sorgen över det gamla Sveriges borttynande präglar såväl höger som vänster och såväl antirasister som rasister, men att det i slutänden handlar om förlusten av samma nationella identitet. Genom att skriva fram Sveriges samtidshistoria med storheterna ras och vithet i centrum försöker Vit melankoli förstå hur Sverige kunde gå från att ha varit ett av västvärldens mest rasbesatta länder till att bli dess mest generösa invandrarland — och hur detta i sin tur fick ett abrupt slut efter 2015. Boken kastar vidare ljus över de ojämlikheter som präglar dagens svenska samhälle i form av klyftorna mellan stad och land, vita och icke-vita samt rika och fattiga. Författarna presenterar en teori om den svenska vithetens utveckling under 1900-talet och framåt liksom hur den samspelar med klass och kön. Läsaren möter här infallsvinklar som utmanar invanda föreställningar och erbjuder nya insikter om svenskheten.
Three phases of hegemonic whiteness in Sweden
Reviews
Karin Filipsson: “White Melancholy: An Analysis Of a Nation in Crisis”, Swedish Book Review, nr. 1, 2022.
Christin Sandberg: “Ett krackelerande vitt folkhem”, Arbetaren, nr. 4., 2021
Andreas Önnerfors: “White Melancholy in Sweden”, CARR, Centre for Analysis of the Radical Right, 21 januari, 2021.
Hynek Pallas: Recension: ”Vit melankoli” av Catrin Lundström och Tobias Hübinette, Göteborgs-posten, 21 december, 2020.
Andreas Johansson Heinö: “I rasforskarnas Sverige är julen alltid vit”, Borås Tidning, 20 december, 2020.
Per Andersson: “Bokrecension: Viktiga frågor ställs i Vit melankoli”, SVT, 1 december, 2020.
Klas Grinell: Reflektion: “Museal melankoli i kulturkrigets Sverige”, Utställningskritik, #4, 2021.
Articles in Popular Press
Sweden’s post-war image as frontrunner of egalitarianism and antiracism contains more than a trace of national and racial chauvinism, argue two whiteness studies scholars. As myths of the better Sweden fade, both Right and Left are consumed by “white melancholy” (w/Tobias Hübinette).
Den svenska vitheten befinner sig i ett melankoliskt tillstånd. Detta har uppstått på grund av den upplevda förlusten av både det gamla och det vita Sverige och det goda och solidariska Sverige (w/Tobias Hübinette).
Podcasts
Osvenskheter: Tobias om boken Vit melankoli – alltså läget just nu, 31 december, 2021.
Hur kan vi? #214: “Hur kan en kultur vara bättre än en annan?” – Fredrik Lindström, Bi Puranen, Lars Trägårdh, 4 oktober, 2022.
Hur kan vi? #189: “Inte ens svenskar vet vad svenskhet är” – Fredrik Lindström, 5 april, 2022.
Kejsaren är naken: #25 Jakten på det försvunna Sverige, 10 mars, 2021.
Wikipedia
Media Coverage
Politiken går ut på att göra oss till ett problem som ska lösas och helst tas bort från den svenska samhällskroppen. Nu samlas vi för att bryta med den idén. vi säger definitivt nej till att vara de svenskar vars “vandel” avgör vår rätt att existera i vårt eget land, skriver fem rasifierade svenskar.
Efter Dagens Nyheters granskning om att läkare väljs bort på grund av sitt ursprung, ser Kulturnyheternas Per Andersson en rasdebatt i snabb förändring.
Johan Rabaeus läser ett utdrag ur boken Vit melankoli: en analys av en nation i kris för Kvartal.
Sverige har gått från att vara rasistiskt till en period av generös flyktingmottagning och därifrån till dagens stängda gränser. I boken “Vit melankoli” tittar LiU-forskaren Catrin Lundström närmare på svenskarnas bild av svenskhet.
Sverige har på några årtionden gått från att vara homogent till att bli det kanske mest segregerade landet i västvärlden, men självbilden av såväl den färgblinda moraliska stormakten som det homogena Sverige lever kvar. I boken Vit melankoli menar forskarna Tobias Hübinette och Catrin Lundström att både höger och vänster präglas av sorgen efter det gamla Sveriges nationella identitet.
Jenny Nordberg: När Trump antyder att rasism ligger bakom att en amerikansk rapartist väntar åtal för misshandel i Sverige är inte det svenska rättsystemet det enda han fått om bakfoten. ”Ras” och ”rasism” betyder nämligen helt olika saker i Sverige och i USA.
En fjärdedel av alla svenskar har idag utländskt ursprung. Trots det förknippas svenskhet med vithet och som något gott – av både främlingsfientliga och antirasister.
Varför når vänstern inte fram till SD-väljarna, vilken historia är det vi sörjer och hur når vi en rimlig verklighetsuppfattning? Catrin Lundström forskar om Sverige, svenskarna och mångkulturen.
Hur kunde Donald Trump vinna valet i USA? Vad väntar oss under de kommande valen i Europa? Catrin Lundström, docent i sociologi på Linköpings universitet, och Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik på Karlstads universitet, analyserar den vita maskulinitetens kris och vad den innebär för samtidens sociala och politiska konflikter.
Ça sent le roussi, pour les musulmans… De l’avis de beaucoup de nos contacts en Suède, les autodafés du Coran comptent pour du beurre devant ce qui se passe vraiment, pour les musulmans, là-bas. Dès qu’on leur parle de Coran incendié, ils rétorquent que ce n’est rien, que d’autres choses les effraient davantage.
Idag förs många diskussioner om svenskhet och vad det står för i vårt samhälle, inte minst då detta är centralt i Sverigedemokraternas politik. Ofta kategoriserar vi människor svenskhet utifrån våra föreställningar om hur en svensk ska se ut, men även faktorer som klasstillhörighet, bostadsområde och sammanhang bidrar till vilka vi betraktar som svenskar eller inte.
En fjärdedel av alla svenska medborgare har idag utländskt ursprung. Trots det förknippar både främlingsfientliga och antirasister svenskhet med vithet och med något gott. Med en så färgblind samhällsanalys kan vi aldrig förstå dagens starkt segregerade Sverige, hävdar två forskare.
I morgon är det Sveriges nationaldag, men vad är det egentligen vi firar – hur ser den svenskhet ut som vi ska manifestera? För att kunna ta reda på det måste vi först ta farväl av det svunna svenskhet som vi fortfarande sörjer, skriver Marcus Priftis.
Är det så att vi i Sverige lider av vit melankoli? Ett tillstånd av chock och sorg över att rasistiska och främlingsfientliga krafter fått stort genomslag i samhället.
Vi talar om att hudfärg inte har någon betydelse. Samtidigt blir människor med kroppar som inte betraktas som svenska ständigt påminda om att det verkligen spelar roll. Den svenska självbilden utmanas och ifrågasätts, inte minst av forskare inom kritiska ras- och vithetsstudier.
Catrin Lundström 
You must be logged in to post a comment.