White Migrations

Drawing on a multi-sited ethnography of Swedish migrant women in the southwestern United States, Singapore and Spain, this project explores the intersections of racial and class privilege and gendered vulnerability in contemporary feminized migration from or within “the West”. By shifting the focus to privileged migrants, the project illustrates how race shapes contemporary transnational migration and how white privilege is reproduced through family formation, expatriate geographies or “international communities” in response to the shifting boundaries of whiteness in different national and regional settings.


Books

White migrations: Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2014.

The migrant is often thought of as a non-westerner in search for a better future in Europe or the US. From a multi-sited ethnography with Swedish migrant women in the US, Singapore and Spain, this book explores the intersections of racial and class privilege and gender vulnerabilities in contemporary feminized migration from or within ‘the West’. Through an analysis of ‘white migration’, Catrin Lundström develops theoretical tools to understand the dynamics that shape the women’s lives as wealthy housewives, expatriate wives and lifestyle migrants. By shifting the gaze towards privileged migrants, Lundström illustrates how race shapes contemporary transnational migration and how white privilege is reproduced through family formation, expatriate geographies or ‘international communities’ in response to the shifting boundaries of whiteness in different national and regional settings. Looking at how whiteness migrates through a transnational lens the book fills a gap in literature on race and migration, presenting some of the complexities of the current global power relations and the contextual variations that surround these.


Vit migration: kön, vithet och privilegier i transnationell migration. Stockholm/Göteborg: Makadam, 2017. (translation: Lisa Sjösten)

Migration handlar inte alltid om en desperat jakt på en bättre framtid i Europa eller Nordamerika. Genom intervjuer med svenska kvinnor som migrerat till sydvästra USA, Singapore och den spanska solkusten utforskar sociologen Catrin Lundström samtida västerländsk migration, som präglas både av de transnationella ras- och klassprivilegier som vita migranter bär med sig och av en särskild sårbarhet kopplad till kön. Här diskuteras den dynamik som formar vita migrantkvinnors liv som välbärgade hemmafruar, medföljande och livsstilsmigranter. En del av kvinnorna i studien har flyttat för kärleks skull, medan andra har rest för att arbeta eller studera under en begränsad period men sedan stannat kvar. Några är medföljande till sina utlandsstationerade män under ett antal år. Andra väljer att tillbringa pensionen i ett annat land med en annan livsstil. Catrin Lundström undersöker hur kvinnorna använder sitt medborgarskap och sin vita femininitet som tillgångar i sin transnationella migration, men också hur kvinnornas liv kompliceras av könade strukturer, heterosexuella normer och ekonomiskt beroende. Med sitt fokus på de lokala och globala aspekterna av den svenska vitheten fyller boken en lucka i litteraturen om migration och frilägger nya perspektiv på globalisering, diskriminering och transnationell mobilitet. Först utgiven som “White Migrations” (Palgrave Macmillan 2014).


Reviews

Ruotsalainen, Nelli (2018). White Migrations: Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration. Nordic Journal of Migration Research, 8(2), 133-134.

Gavanas, Anna (2017) Sociologisk forskning, 54(1-2):153-155.

Morasanu, Laura (2016) European Journal of Women’s Studies, 23(2):225-227.

Svendsen, Stine H. Bang (2015) NORA. Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 23(2):140-143.


Media Coverage

Utlandsvistelse kan bli pensionsfälla. Ett utlandsäventyr ger minnen för livet. Men att flytta med sin partner som fått drömjobbet kan få ett högt ekonomiskt pris.


fempers logo2

Migranter har blivit ett kodnamn för “icke-vita”. Det synliggörs i Catrin Lundströms forskning om transnationell migration där hon studerar svenska kvinnor som av olika anledningar flyttat och bosatt sig i andra länder. Christin Sandberg har intervjuat henne om relationen mellan kön, vithet och globala omsorgs- och migrationskedjor.


Svenskar som flyttar utomlands benämns sällan som migranter. Men att komma som vit kvinna från Sverige till ett annat land tydliggör maktrelationer och får nyanser av vithet att träda fram i denna transnationella miljö. Om det skriver sociologen Catrin Lundström i sin bok, White Migrations – Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration.


Arbetet logo2

Svenska kvinnor kan bli ojämställda på kort tid. Eller acceptera ett starkt uppdelat klassamhälle. ”Vi är inte så annorlunda, vi vänjer oss snabbt”, säger forskare Catrin Lundström. Samhället vi bor i formar oss – mer än vi kanske tror.


Kilden logo2

Migration equals boat refugees, asylum seekers, poverty, domestic workers, and racism in the new country. But migration is also beautiful Swedish women who find it easy to succeed in the United States.


nt.se logo2

När vi hör ordet “migrant” tänker nog de flesta på någon från Afrika som rest illegalt med båt över Medelhavet, flyktingar från Syrien, Irak eller Afghanistan. Men migration är något för alla. Sociologen Catrin Lundström har skrivit om de migranter vi varit blinda för: vita svenska kvinnor som migrerat till länder som Singapore, Spanien eller USA.


Varannan mamma vill bli hemmafru: Att vara hemmafru tycks locka allt fler kvinnor. Enligt en undersökning på nätet vill så många som hälften av de tillfrågade bli hemmafruar.


Karriär? Nej tack. Nu vill nästan varannan mamma bli hemmafru, enligt en ny undersökning.


Hur beter sig svenskar när de flyttar till ett nytt land? Hur resonerar svenska kvinnor när de väljer ett liv som hemmafruar i USA? Sociologen och genusvetaren forskar om en grupp kvinnor som plötsligt har hamnat i centrum för hela Sveriges fikarumsdiskussioner och svensk media.


Fenomenet Anna Anka fascinerar. Det är som att Arne Ankas drömkvinna har materialiserats, klivit ut på scenen och gett begreppet tidningsanka en ny innebörd. Men varför bryr vi oss egentligen?